Final i challenger

I lördags spelade vi challenger i Böda och det resulterade i en finalplats! 🙂

Både Madde och jag var riktigt laddade på lördagmorgonen, trots en del träningsvärk efter en tuff träningsvecka. Vi var andrarankade i gruppen och blev även två i gruppen efter två ganska lätta matcher och en jämn match mot de förstarankade.

I kvartsfinalen spelade vi vår bästa match när vi mötte Frida Hansson och Emma Nolte. Vi hade alla varit i samma träningsgrupp under veckan så det blev lite av en derbymatch. Skönt att vinna den! 🙂 Våra anfall satt riktigt bra i den matchen också så det var en välförtjänt vinst.

Hela semin var en enda stor servduell. Vi brukar ha bra servar men nu mötte vi ett lag (Malin Holm och Emma Spetz) som var strået vassare på det området. Vi tog vars ett set och även tredje set blev väldigt jämnt. Vi vann matchen på att vi vågade trycka på även i slutbollarna. Phu…

Finalen inledde vi riktigt starkt och styrde spelet upp till 19-16 i första set. Där fick vi problem med servmottag och motståndarna (Caroline Alderblad och Filippa Mörling) gick om och vann setet. 🙁 I andra set fortsatte problemet med servmottag och vi kom aldrig in i matchen igen. En sur förlust (Skit skit skit!! Hade vi vunnit hade  vi fått spelat på touren…) men med lite distans till matchen är vi ändå riktigt nöjda med en finalplats.

Från turneringen tar vi med oss att vindspelet fungerade riktigt bra och att vi återigen vunnit matcher på att våga trycka på i slutbollarna.

Ett bra tips som vi fick av Rasmus, herrarnas landslagstränare, handlade om när man vinner en boll i ett pressat läge. Istället för att känna lättnad över att ha klarat bollen ska man knyta näven och tänka “yes, där satt den”. På så sätt inger man mer respekt för motståndarna, ger sig själv mer självförtroende och man har större chans att vinna även nästa boll.

Ses i sanden!
//Annelie